Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historieläroböcker för grundskolans senare år. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läroböckerna redogör för makstrukturerna mellan män och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förståelse av det temporala sambandet (då, nu, sedan) kan utvecklas hos läsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen är uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd tråd i textbeskrivningarna som helhet. Förståelsen för det temporala sambandet underlättas bara i enstaka delar av lärobokstexterna då faktorer från Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet läroprocesser synliggörs.

Niklas Rådströms samlings album Kvartett ( dramer), ur ett genusteorietiskt perspektiv..

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet. Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna.

Syftet med att analysera Niklas Radstrom roman Ängel bland skuggor ur ett narratologisktperspektiv ar att undersoka vilka narrativa grepp Radstrom har anvant nar han forfattatromanen, hur han har anvant dem och hur det paverkar lasningen av romanen. Syftet ar ocksaatt larare och elever ska kunna anvanda uppsatsen som ett verktyg for att upptackainfallsvinklar de kan anvanda i ett arbete med romanen, bade vad galler innehall och form.Jag kommer i uppsatsen att avsloja Ängel bland skuggors upplosning. Om en eventuell lasareav denna uppsats inte har last romanen ar det viktigt att tanka pa. De narratologiska aspektersom anvands i analysen av romanen ar framfor allt intrig, karaktarer, miljo, tid, berattare ochberattelsenivaer. Aven Radstroms anvandning av Orfeusmyten som grund for berattelsensskeende kommer analyseras.

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvärlden och olika konsultfirmor. Men vad innebär det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. Därav kommer både ett öppet och modernt ledarskap som coaching kräver behandlas, samt huvudämnet coaching.Bakgrunden till studien är främst att allt för många ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritär ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anställda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. Så syftet är att behandla dessa frågor och diskutera kring frågeställningarna: Vad är coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillämpas i denna uppsats är en kvalitativ studie med fyra representanter från Brynäs IF hockey A-lag, tränaren Niklas Czarnecki, assisterande tränare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivå av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har använts och fyra fallstudier har gjorts på organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. Primärdata kommer från individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frågeformulär och som gjort upplevda nivåer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med beståndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till både arbetskontext och relationer, men även kortfattat vilka beteendemässiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre på eventuella utfall kopplat till PE, då dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, då det kan tyckas absolut väsentligt att på något sätt ta upp vad som är positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: Både arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivå av PE.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv..

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today?s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013).The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Uppsatsen syftar till att undersöka attityden hos pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer angående ungdomars dator/tv-spelsvanor. Källmaterialet består av artiklar från pedagogiska tidskrifter mellan åren 1993-2007. Metoden som används är en kvalitativ diskursbeskrivning där olika attityder identifieras och analyseras. Teorin baseras på Niklas Luhmanns tankar angående psykiska och sociala system. Resultatet åskådliggör att pedagoger sedan 2000-talets början har visat en alltmer positiv attityd angående dator/tv-spelsvanor hos ungdomar.

Uppsatsen ämnar att behandla och beskriva varför platsen för den nya arenan för Djurgården Fotboll är så viktig utifrån supportrarnas perspektiv och var de anser att den bör ligga. För att nå denna målsättning har jag studerat olika forum för att se hur supportrarna har argumenterat i arenafrågan från 2006 fram till 2011. Jag har utöver detta även kompletterat med två stycken intervjuer med supporteranhängare till föreningen . För att förstå varför platsen för den nya arenan är viktig för supportrarna har jag använt mig av teorier om identitet och hemmet.     Mina resultat av undersökningen visar att det är framförallt de historiska värdena som medför att arenan måste byggas i ett visst område, eftersom supportrarna ser detta området som en del av klubbens och deras egen identitet.Nyckelord: Identitet, Platsidentitet, Djurgården Fotboll, Supporter, Hemmet, Arena Olsson, Niklas (2011) Östermalms IP ? platsens betydelse i planeringsprocessens av en ny arena Kulturgeografi III, Grundnivå, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp Handledare: Urban Nordin Spåk: Svenska .

It has become increasingly important for businesses today to create a strong customer loyalty tie between their brand and their customers. In most markets today a lot of companies fight for market share and loyal customers. The increased uses of Internet and Internet commerce have made it possible for companies to create relationships with their customers through their websites. The Internet has also opened up new ways for customers to quickly and easily price compare products on price comparison websites. This means that customers have become more price conscious which has lead firms to fall into a price war with the competitors. The purpose of this paper is to examine brand loyalty in the consumer electronics market and go into detail on how web shop role affects the creation of loyalty to companies that are either a shop or do not have an online store. To examine this, a survey was made online and an interview was made with the President on Salesoogle Niklas Rasmusson. The questions and the interview of the questionnaire focused on confidence in online commerce and physical stores.

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda.